Just nu läser vi om läs- och skrivutveckling hos elever. Det mesta behandlar förskoleklassen och grundskolan, vilket ibland känns avlägset när man skall studera mot gymnasieskolan. Men för min del som har en treårig son är det guldvärt. Jag analyserar och konstaterar att han inte kommer att utveckla dyselexi eller läs- och skrivsvårigheter. Ok man skall aldrig säga aldrig och forskningen är inte 100% vattentät. Men här är en liten resume som tar upp goda förutsättningar för min sons utveckling:
Föräldrar som skriver och läser mycket i hemmet, och att det finns tillgång till böcker och verktyg i barnenns vardag. Vi läser varje kväll för sonen och han ser oss läsa allt från böcker till tidningar och websidor. Han kan alla bokstäver i hans namn om han ser dem och vet att hans namn börjar på V, pappa på P, mamma på M, och Jimmy/Jessica på J. Han har total fonologisk medvetenhet (det viktigaste för att barn inte skall utveckla dyselexi). Alltså han kan ljuda och hör ljudning. I går sa jag "Vart bor mormor?" Sonen kom inte på det. Jag sa "Sööööö", för att hjälpa på traven. Då svarar han "Söndag". Vilket förstås var fel men han kan alltså ljuda. En annan gång sa jag "Fiiii" och syftade på Findus, men sonen svarar "Fisk".
Enligt majoriteten av forskning visar det att fonologisk medvetenhet främjar för barnets fortsatta läs- och skrivutveckling. Därför är rim och ramsor jätte bra. Samma sak visar forskning att barn i ålder 6 som inte förstår skämt, humor och roliga historier löper större risk att hindras i sin utveckling med läsning och skrivning. Det hänger alltså ihop. Även där ligger min son i fas redan i en ålder av tre, han är nämligen en liten lustigkurre. När hans kusins pappa bytte blöja på lillan för några dagar sen kläcker han ur sig " Ska du sätta på dig den blöjan eller, hahaha". Total ironi från min sons sida.
Hur som, så är detta med läsning och skrivning något vi redan från dag ett banar väg för för våra barn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar